Nils Dacke - den småländske upprorsmakaren

Avbildning av Dackes avhuggna huvud från

Kalmar slott.

16 april gjorde jag min andra resa till Småland för i år. Under denna resa besökte jag åter Kalmar läns museum för ytterligare ett föredrag i serien Historiska kändisar med Kalmarkoppling där historikern Peter Danielsson berättar om historiska personer som har kopplingar till Kalmar. Förra gången jag var där handlade föredraget om Hemming Gadh och jag missade sedan ett tillfälle som handlade om Gustav Vasa och Kristian II då detta hann bli fullbokat innan jag bokade. Denna gång handlade föredraget i stället om Nils Dacke.



Nils Dacke är en minst sagt mytomspunnen person i svensk historia. Det är inte lätt att förhålla sig neutralt till historien om hans uppror, men jag tycker att Danielsson faktiskt lyckades. Han demoniserade vare sig Gustav Vasa eller Nils Dacke och pratade med inlevelse om upproret utan att överdramatisera. Källorna var huvudsakliga grunden för föredraget och han höll sig väldigt nära dem i sina tolkningar samtidigt som han sa att han förstod varför den och den småländska orten ville hävda att Dackes uppror nådde just dit.



Danielssons föredrag om Hemming Gadh var bra, men det märktes tydligt att han var bra mycket mer hemtam med att prata om Nils Dacke, så jag gissar att han har läst om honom tidigare. Han tog upp att han kände Lars-Olof Larsson, vilket inte gör det hela särskilt förvånande. Jag blev också lite fascinerad över Danielssons sätt att relatera berättelsen om Dacke till nutiden.



Istället för att dra in Pompeji eller Game of Thrones, berättade han anekdoter från sitt eget liv. Just den här dagen var det parkeringskaos i stan och Danielsson hade fått parkeringsböter, vilket han inledde med att påpeka inte hade accepterats av Dacke. Den här typen av relaterande kändes så väldigt självklar och humaniserande att jag började undra över varför inte fler historiker gör det.



Han ville ha tips om personer han skulle ta upp under fortsättningen på föredragsserien i höst och jag tog mod till mig och föreslog Märta Leijonhufvud. Hon har ingen direktkoppling till Kalmar, men Västervik ligger i Kalmar län, så hon borde kvalificera ändå tycker jag.

Göteborgs stadsmuseum - Göteborgs födelse

Under mitt besök i Göteborg förra veckan tog jag mig tid för att besöka Göteborgs stadsmuseums utställning Göteborgs födelse om livet i den nya staden Göteborg på 1600-talet.



Symbolen för utställningen är en hjärtformad amulett av silver som hittats i en kvinnograv daterad till första halvan av 1500-talet från Nya Lödöse. Nya Lödöse är en av flera föregångare till dagens Göteborg och finns under marken i stadsdelen Gamlestaden. Under de senaste åren har staden blivit föremål för en stor arkeologisk undersökning inför bygget av Västlänken. Undersökningsprojektet har en informativ hemsida som ni hittar här. Under undersökningen har man hittat en större mängd gravar, men graven med hänget undersöktes redan 1916 och skelettet från den återbegravdes på Östra kyrkogården i Göteborg.

Vilket yrke har du under tidigmodern tid?

Den hjärtformade amulettens historia berättas i utställningen och den är dekorerad med bokstäver och en vapensköld som kan ha tillhört en holländsk familj. Den går att öppna och inuti finns ett litet paket med flera lager tyg lindade omkring ett par växter. Pollenanalyser har visat att åtminstone blåklint och ljung fanns med i paketet. När man går in i det lilla rummet där silverhjärtat finns, hörs hjärtslag.



Jag måste erkänna att jag verkligen tycker om när museum verkligen betonar en eller flera föremål från sina samlingar och berättar tillgängliga fakta om dem samtidigt som man lämnar utrymme för besökarna att fundera över luckorna i berättelsen. Vem var kvinnan? Varför fick hon amuletten med sig i graven? Jag inser att detta helt och hållet kan bero på min arkeologiutbildning då arkeologins främsta källmaterial är föremål, men de kan berätta mer än vad vi tror.

Idealstaden

Även vår digitala värld är väldigt materiell samtidigt som vi sällan reflekterar över hur materialiteter påverkar oss. Hur symboliska de kan vara, hur vi interagerar med andra levande varelser (som också är väldigt materiella) genom dem och hur de har en förmåga att ta ner oss på jorden och ifrågasätta vad vi tror att vi vet med säkerhet.



Föremål gör också ofta historien levande, mänsklig och inte minst väldigt fysisk påtaglig. De har en förmåga att överbrygga tid och såväl geografiska som kulturella rum och kan hjälpa oss att reflektera över både det förflutna, nutiden och framtiden. Det är lite det jag tror är tanken bakom att låta silverhjärtat få en egen del av utställningen alldeles invid ingången till den.

Del av 1700-talsutställningen

Utställningen har ett par filmer man kan se och andra interaktioner t.ex. kan man snurra på ett hjul med olika yrken och se vad man skulle bli. Till det senare hade jag önskat förklarande texter kring vad ett liv som t.ex. officer (som jag fick) innebar. Det var också lite svårt att orientera sig i tid i utställningen. Göteborg fick sina första stadsprivilegier 1621 och utställningen är gjord till 400-årsdagen, men Nya Lödöse grundades redan 1473 och undersökningarna har, såvitt jag har förstått det, givit en större mängd arkeologiskt material från 1500-talet, vilket inte är direkt jättevanligt i stadsarkeologiska sammanhang. Göteborg har en ganska komplicerad "förhistoria". Staden har flera föregångare varav Nya Lödöse är en och jag uppskattar som sagt att det arkeologiska materialet tagit till vara i utställningen.

Ostindiska kompaniets hus där Göteborgs

stadsmuseum är inhyst är vackert i sig.

I övrigt har jag emellertid inte mycket att klaga på och den visuella aspekten av utställningen är det verkligen inget fel på. Texterna är inte för långa och jag gillar när de berättar om folk i staden. Jag uppskattar också rummet där det berättas om "idealstaden".



Göteborgs födelse står i stark kontrast till museets utställning om 1700-talet. Det är i och för sig tydligt att man även där har tänkt lite på att försöka göra informationen rolig, lättillgänglig och man har en del interaktiva delar, men det fungerar inte lika bra som Göteborgs födelse. Detta är jättesynd för materialet från 1700-talets Göteborg är helt fantastiskt. Det var tiden med svenska ostindiska kompaniet och Göteborgs stadsmuseum är inhyst i dess gamla lokaler. De lär också ha den största samlingen av kinesiskt 1700-talsporslin utanför Kina. Jag har inte lyckats hitta mina anteckningar från föreläsningen jag en gång hade om Göteborgs arkeologi, men det handlar om tiotusentals skärvor både från den arkeologiska undersökningen av museets innergård och från ostindiefararen Götheborg som sjönk i skärgården utanför staden på väg hem från sin tredje Kinaresa 12 september 1745. Jag hoppas därför att Göteborgs stadsmuseum följer upp utställningen med en ny om 1700-talet någon gång.