Torkad hjärna, härsket smör och rostigt hår

Trädetalj från Vasa från museets utställning

Första gången jag besökte ett museimagasin var på c-kursen i arkeologi då vi besökte Stadsmuseet i Göteborgs magasin på Hisingen i Göteborg. Vi var egentligen där för att titta på förhistoriska föremål, men jag tror vi alla ändå blev mest förälskade i de gamla Volvo-bilar som de har och som dessvärre är för tunga för att museet ska kunna ställa ut.



Jag är väldigt svag för föremål (Jag är arkeolog trots allt.) och museimagasin har för mig lite samma aura som jag gissar att filminspelningar har för många andra. Det är något magiskt och mystiskt över dem.



I tisdags kväll besökte jag för första gången Vasamuseets magasin. Jag har varit hård mot dem nu i vår, men den här gången har jag faktiskt ingenting alls att klaga på. Vi leddes runt av två kunniga och trevliga guider och besöksgruppen var också en trevlig uppsättning av folk med bra frågor och kommentarer.

Avbildning av man

iförd gambeson.

I magasinet fanns väldigt mycket träföremål varav flera som var oerhört välbevarade. Vi såg också två tygdelar som tillsammans utgjort en strumpa där den ena delen var oerhört mycket större än man kunde förvänta sig och den andra, som utgjort sulan, såg ut som en väldigt liten body som man klär spädbarn i idag.



Där fanns även flera olika sorters kanonkulor och de berättade om hur museet testskjutit kanoner och bl.a. upptäckt att besättningens yllekläder skyddade mot splitterskador. Detta fick mig att tänka på att vanliga soldater (d.v.s. de som inte hade råd med rustning och ringbrynja) på medeltiden använde en så kallad gambeson som är en linnetunika man stoppade med ull som pressades hårt.



Jag gillar att Vasamuseet framhäver historien kring utgrävningen samt arbetet kring hur man försöker bevara skeppet och föremålen idag. Man hade nyligen fört in en totalstation i samlingen och det är roligt att se att den växer trots att man lätt kan få för sig att den inte borde göra det.



Mer spektakulära föremål i samlingen var skelettet som forskarna kallar Helges torkade hjärna och bevarade hår. Det senare hade rostfläckar som färgat håret rödbrunt. I en tennflaska hade man också hittat sprit och där fanns även smör som vi besökare fick lukta på. Tydligen har båda smakats av bärgningsgruppen och det var någon som fick svinkoppor av smöret. Jag tycker det är jättehäftigt att detta har bevarats, men jag kände mig inte det minsta lockad till att testa någotdera. Även om spriten luktade någorlunda okej, tyckte jag att smöret både såg och luktade hemskt. Men en del människor ville ju dricka den röda vätskan som hittades i en sarkofag i Egypten för inte så länge sedan, så man kanske inte ska säga så mycket. Jag gissar att det inte legat människor och ruttnat i vare sig tennflaskan eller smörbehållaren ombord på Vasa åtminstone...



Som jag sade redan i början hade jag en jätterolig kväll på museet och samlingen är jättespännande även om jag håller den borta från min mun.











Bild av man i gambeson är lånad från Wikipedia.