Ett besök i Roskilde domkyrka

Drottning Margaretas gravtumba

24 februari 1389 mötte Albrekt av Mecklenburgs styrkor drottning Margaretas i slaget vid Åsle i Västergötland. Drottning Margareta stod som segrare och kunde i förlängningen bygga vidare på Kalmarunionen.



24 februari 2020 "firade" jag årsdagen av slaget genom att besöka Roskilde domkyrka och "hälsa på" drottning Margareta som ligger begravd i kyrkan.



För er som har följt den här bloggen ett tag, är det nog ingen överraskning att jag fortfarande är ett stort fan av Salve som var SVT:s sommarlovsprogram i samband med att Kalmarunionen fyllde 600 år 1997. Jag skrev mer ingående om programmet i inlägget Salve och historisk fiktion (22 mars 2018). Drottning Margareta var inte en särskilt stor del av programmet, men en ständig närvaro i det, varför mitt intresse för henne som person och hennes livsgärning väcktes samtidigt. Därför kan jag inte underskatta hennes betydelse för mitt historieintresse. I nära nog 23 år har jag därför velat besöka Roskilde domkyrka och det blev äntligen tillfälle för det under min resa till Danmark nyligen.

Utveckling av Roskilde domkyrka i Lego

Som jag skrev i inlägget Vendsyssel teater - Stormene (25 februari 2020) hjälpte pjäsversionen av min väninna Maria Hellebergs roman Stormene mig att visualisera den danska reformationen på ett helt annat sätt. Kanske var det därför jag tänkte extra mycket på likheter och skillnader mellan Roskilde och Uppsala domkyrka. Jag kan inte riktigt sätta fingret på det just nu och jag känner att det kräver mer utforskning, så jag lämnar det därhän så länge.



Som ni säkert kunnat gissa utifrån min användning av Disney-Rapunzels Lego-version som Märta Leijonhufvud, är jag ett stort Lego-fan. Bygget av en Lego-version av Durham Cathedral i England visar att det kan vara ett väldigt effektivt medium för modeller och det kan även fungera som ett bra sätt att göra besökare delaktiga. Örebro slott gjorde förra året också en mini-modell av slottet i Lego som man kunde köpa där, men i övrigt är det förvånansvärt outnyttjat i officiella kulturarvssammanhang. Men vilka andra ska använda det om inte danskarna? I Roskilde domkyrka fanns ett flertal modeller som visade kyrkan under olika byggnadsfaser och jag tyckte de var helt fantastiska. Enda problemet: Jag ville också ha en!

Gång i Roskilde domkyrka

En större mängd danska kungligheter ligger begravda i Roskilde. Utöver drottning Margareta, ligger t.ex. Frederik II begravd där. Tillsammans med Erik XIV och Jöran Persson drog han igång Nordiska sjuårskriget. I samband med att Sverige höll på att inta Bohus fästning utanför Kungälv kom två av Frederiks landsknektar att bli de första självmordsbombarna i Nordens historia då de tände på krutförrådet i botten av ett av tornen och sprängde bort svenskarna i vad som kallas den bohusiska smällen. Denna lät Frederik avbilda på sin gravtumba, men dessvärre har kyrkan valt att spärra av den och Christian III:s på ett sådant sätt att det tyvärr är omöjligt att se reliefen och det mesta av gravtumborna samt Kristian I:s grav i golvet i koret.

En häst (ovan) och en stridselefant (under).

Det finns massor av vacker och spännande konst i kyrkan. På ryggstödet på kannikestolarna i högkoret finns träreliefer som berättar olika bibliska historier. Här till höger kan ni se ett medeltida danskt tolkningsförsök av mackabéernas stridselefanter.



Jag kan inte låta bli att tycka att det är något älskvärt över sådana här försök att tolka sådant som man aldrig har sett, men hört berättas om. Det är lätt att skratta åt dem och jag undrar verkligen vad den som skulle förklara för träsnidaren hur en elefant såg ut sa. Samtidigt tycker jag också att de ger uttryck för att vi alltid utgår från något som vi känner till när vi nalkas det för oss okända samt den fantasi och kreativitet som också kommer med att vi utvidgar våra kunskapshorisonter.