Kulturen

I centrala Lund finns ett friluftsmuseum som öppnades 1892 och som kallas Kulturen och som består av en utomhusdel med hus man flyttat dit från främst Skåne, men de har även enstaka hus från Småland. I husen finns små utställningar om olika ämnen. 

I entréhuset (kallat Vita huset) finns två utställningar som berättar Lunds historia: Metropolis - Lund på medeltiden och En stund i Lund - staden från 1500-talet till idag. Metropolis verkar få sig en uppdatering senare i år (2021), men även om jag ser behovet, tycker jag den ändå fungerar relativt bra som den ser ut nu.

När man ser modellen över staden som är placerad i mitten av det ena rummet i Metropolis-utställningen slår det en vilken utpräglad kyrkostad Lund nog var under medeltiden. Staden hade en större mängd olika kyrkliga institutioner. Det i sig var väl inget utmärkande, det är tydligt när man t.ex. går runt i Visby och Sigtuna där ruiner utgör en viktig del av stadsbilden och även Stockholm som har många kyrkor bevarade från medeltiden att det var vanligt, men Lund har en annan kyrklig dignitet som man nog inte märker av på samma sätt idag. Lund var det första ärkebiskopssätet i Norden innan Sverige fick sitt eget i först Gamla Uppsala och senare Uppsala. Lunds ärkebiskop förblev dock Nordens så kallade primas (Den högste av alla biskopar i en kyrkoprovins.) även om Uppsalas ärkebiskop kämpade för att bli Sveriges under hela medeltiden. Utöver den fantastiska domkyrkan, finns väldigt lite spår av denna kyrkliga stadsbild i dagens Lund. Däremot finns kyrkoruinen kallad Drotten bevarad, utgrävd och tillgänglig för allmänheten, men det är ett ämne för ett annat inlägg.

Såväl i Metropolis som En stund i Lund, finns ett fokus på vardagslivet. Kulturens tillblivelse hade såvitt jag förstår det en stor betydelse för framväxten av den arkeologiska forskningen om Lund och det kanske beror lite på det. I inlägget Vad gjorde slottsfruar på 1500-talet hela dagarna? (23 juni 2019) efterfrågade jag mer och bättre skildringar av historiskt vardagsliv. Framför allt efter att ha läst Gender and Work-projektets bok Making a Living, Making a Difference. Gender and Work in Early Modern European Society har jag förstått att historievetenskapen i Sverige på senare år kommit att intressera sig mer för vardagslivet, men det lyser ännu med sin frånvaro i populärhistoriska publikationer. I inledningen till Signums svenska kulturhistoria. Medeltiden menar Jakob Christensson att en förklaring till detta är att kulturhistoria kom att hamna under etnologins ansvarsområde och kanske är det en av orsakerna till att vi inte ser så mycket populära framställningar av förmodernt vardagsliv.

I inlägget Gripsholm: "Oj titta där är Bellman!" (6 juni 2019) skrev jag hur Hertig Karls kammare spärrats av med ett plexiglas i den ytterst trånga dörröppningen och att det därför är svårt att få en uppfattning om denna, en av de bäst bevarade renässansmiljöerna i Sverige. På Kulturen har man också spärrat av en del rum, men i t.ex. Västra Vrams prästgård, har man genom att låsa två plexiglasskivor mot varandra skapat en vinkel för besökare att kunna ta ett steg in i rummen ändå. Det här är egentligen det som krävs för att man ska få en bättre uppfattning och en upplevelse av rummet och jag skulle önska att Kungliga slotten ville göra något liknande med Hertig Karls kammare.

I det som kallas Borgarhuset finns utställningen Tidens rum, en utställning om borgerskapets bostadsmiljöer genom tiderna. Denna beskriver bostadsmiljöer i olika tidsperioder (dock mer adel än borgerskap). Här har man ställt ut en rekonstruktion av Erik Stures kläder. Texten på skylten bredvid däremot verkar beskriva något helt annat för jag vet inte riktigt om jag kan se den "massiva mansgestalt" som beskrivs när jag tittar på figuren med Erik Stures kläder. Jag tror man missat att modet förändras i mitten av 1500-talet och går mot ett tajtare ideal gentemot det stora "fyrkantiga" ideal som generationen innan hade. Vad jag har svårare att förstår är däremot hur man kunde skriva texten när man sett kläderna. I det här fallet kan det mycket väl röra sig om att en person skrev texten och en annan satte upp dräkten och texten utan att läsa den och det som står i texten är inte fel och har man inte helt koll på modets svängningar under 1500-talet, så är det lätt hänt. Däremot har jag kommit att finna det allt märkligare (och intressantare) när "bilden/beskrivningen av verkligheten" inte alls stämmer överens med verkligheten som den faktiskt är...