Även om den vintern tillhörde de lite varmare mellanperioden, är den en del av den klimatperiod som brukar kallas Lilla istiden och som i svensk historia mest är känd genom Karl X Gustavs tåg över Bält 1658, men den började redan i början av 1300-talet.
Att Gustav Vasa skulle ha åkt skidor har jag märkt folk av någon anledning starkt ifrågasätter eftersom det är en senare uppgift och jag har länge undrat varför och hur de menar han skulle ha tagit sig fram i dalaskogarna annars. Kanske är det så enkelt att vi är mer vana vid barmark om vintrarna i åtminstone södra Sverige p.g.a. dagens klimatförändringar och att detta avspeglas i vårt perspektiv, men vi har ännu ofta svårigheter att ta oss fram i snö och norra Dalarna kan ha mycket av varan om vintrarna ännu, men jag undrar om det inte är ett exempel på när källkritiken gått för långt.
I början av december 1998 var Gävle epicentrum för en gigantisk snöstorm som släppte ner ca 1,5 meter snö under en helg. Detta isolerade staden helt, vilket förklaras bra i en dokumentärvideo som jag hittade på Youtube. Enda sättet för privatpersoner att ta sig fram där och då var på skidor, till fots eller med snöscooter. Det fanns även bandvagnar. Skogar är ju egentligen helt annorlunda miljöer än städer, men de enda två alternativen i snöiga skogar för Gustav Vasa var ändå skidor eller att gå antingen med eller utan snöskor. Att ta sig fram till fots i snön är problematiskt och det tär på benen även med snöskor. Skidor både går snabbare och sparar benmuskler eftersom man kan glida. Trots att uppgiften om Gustav Vasas skidåkning är senare, är det därför inte helt orimligt att tro att han faktiskt åkte skidor. Att dalkarlarna skidade efter för att hämta honom senare är också en ledtråd, för hur hade de annars kunnat föra honom tillbaka till Mora?
De som hävdar att Gustav inte åkte skidor, verkar också (omedvetet) tänka sig att hans planer var att åka det moderna Vasaloppet fast åt andra hållet. Hans riktiga mål verkar däremot ha varit ett vagt Norge(?). Det är en bra mycket längre stäcka (särskilt om man inte har ett fast mål) en vinterdag utan karta, kompass och moderna transportmedel.
Det finns med andra ord anledning till att tro på uppgifterna om skidåkningen trots att de är senare.

Der var tætte forbindelser mellem visse slægter i hhv. Norge og Sverige. Tre Rosor fra Västergötland var sådan en familie. Den norske poprører Knut Alvssøn tilhørte Tre Rosor-slægten. Han var nær ven af Svante Nilsson og efterlod sin kone Mätta hos Svante. Under "den sveske republik" var der faktisk i Norge diskussion af muligheden af at Unionen på skift kunne styres af rigsforstandere fra de 3 lande. En anden slægt havde tæt forhold til Natt och Dag-familien: Nils Henrikssøn på Austrått ved Trondheim og hans hustru Ingerd. Nils blev kaldt "Norges Førstemand" og fungerede som en slags uofficiel rigsforstander. Går ud fra at hvis Gustav ville til Norge sigtede han på at finde frem til så magtfulde mennesker at han ikke blev udleveret til tyrannen. Men der er godt nok lang vej fra Mora til Austrått! Det opdagede karolinerne 200 år senere. Husker min egen første tur via Östersund til Trondheim. Dalkarlene reddede vist hans liv.
SvaraRadera