![]() |
| Carl Gustaf Hellqvists målning Sten Sture d.y:s död på Mälarens is från 1880 |
Idag (18 januari 2020) är det 500 år sedan slaget på Åsunden eller slaget vid Bogesund som det också kallas mellan svenske riksföreståndaren Sten Sture d.y:s styrkor och danske kungen Kristian II:s ledda av Otte Krumpen utanför Bogesund (dagens Ulricehamn) i Västergötland.
Kristian II inledde kriget mot Sverige tidigt under 1519 efter en tids mobilisering. I sin bok Kristina Gyllenstierna. Kvinnan som stod upp mot Kristian Tyrann som jag skrev om i inlägget Marie-Louise Flemberg - Kristina Gyllenstierna. Kvinnan som stod upp mot Kristian Tyrann (4 december 2017) verkar Marie-Louise Flemberg förvånad över att Sten Sture inte svarade emot Kristians upprustning, men den svenska ekonomin är urusel och det hjälps inte av att danskarna hade spärrat av alla möjligheter till utrikeshandel för Sten utom mot Danzig (dagens Gdansk). Svenske ärkebiskopen Gustav Trolle hade dessutom hos påven Leo X drivet fram ett interdikt som lades över Sten av ärkebiskopen i Lund Birger Gunnersen och biskopen Lage Jørgensen Urne i Roskilde vilket också bidrog till Sveriges isolering.
![]() |
| Sten Sture d.y:s porträtt på altarskåpet i Västerås domkyrka. |
Kristian II:s armé bestod av legosoldater från kontinenten och brittiska öarna som betalades genom extraskatter som lades på de norska bönderna. Han litade inte på krigsovana bondesoldater. Extraskatterna ledde till uppror mot Kristian i Norge, som han dock verkar ha slagit ner i vad som framstår som en rätt blodig uppgörelse.
Sten Sture d.y. blev tvungen att förlita sig på svenska bönder, men dessa hade visat sig dugliga vid såväl Vädla 1517 som Brännkyrka 1518. Numrärt menar Lars-Olof Larsson i sin bok Kalmarunionens tid. Från drottning Margareta till Kristian II att de båda styrkorna kan ha varit relativt jämnstarka, men Kristians elitsoldater gjorde ändå kampen ojämn.
Lübecks spion berättar vi vet om slaget. Sten Sture d.y. blev redan i början av striden träffad av en kula från en lätt kanon (en s.k. halvslanga) nedanför knät som slet sönder hans ben och hade ihjäl hans häst som föll ovanpå honom. De svenska styrkorna skingras och resten är ett virrvarr av kaos och flykt och Stens livvaktsstyrka av manliga släktingar ur Natt och Dag-ätten ger sitt liv för att rädda honom.
Sten Sture d.y. gav order om att föra honom till Stockholm. Jag är övertygad om att detta är för att han ville dö hos sin hustru Kristina Gyllenstierna. På vägen stannade han till hos biskop Mattias i Strängnäs för att han ska be Gustav Trolle om ursäkt å hans vägnar och Trolle skriver ett officiellt brev om att de ska vara vänner. Sten dog emellertid under tiden (3 februari 1520) varpå Trolle skriver ett brev till Kristian II som finns bevarat i danska riksarkivet där han skriver om sin lycka för att Kristian befriat honom från Sten...
Historikerna Thomas Lindkvist och Maria Sjöberg skriver i boken Det svenska samhället 800-1720. Klerkernas och adelns tid: "Det ligger (...) i sakens natur att historikerna, som sitter med facit i hand, ger de olika skedena en långt mer förutsägbar utveckling än de prognoser samtiden hade möjlighet att göra" och jag är verkligen inte den som är för baklängeshistorieskrivning, men jag tycker nog ändå att brevet Gustav Trolle skriver till Kristian II säger väldigt mycket om den svenske ärkebiskopen och det som komma skulle under 1520.


Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.