Visar inlägg med etikett Äktenskap. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Äktenskap. Visa alla inlägg

fredag 12 juni 2020

Making a Living, Making a Difference: Mariage and Work. Intertwined Sources of Agency and Authority



Sedan mitt inlägg Making a Living, Making a Difference: Working together (29 december 2019) har jag tagit en liten paus med inläggen om Gender and Work-projektets publikation Making a Living, Making a Difference. Gender and Work in Early Modern European Society. Det känns därför som att det är på tiden att jag fortsätter och detta med kapitlet Mariage and Work. Intertwined Sources of Agency and Authority som är skrivet av Sofia Ling, Karin Hassan Jansson, Marie Lennersand, Christopher Phil och Maria Ågren.



Som titeln avslöjar, handlar kapitlet om arbete och äktenskap. Arbete har jag pratat om i samtliga av de tidigare Making a Living, Making a difference-inläggen på denna blogg och äktenskap har jag tagit upp bl.a. i inlägget om Malin Lennartssons föredrag på Vasamuseet Malin Lennartsson: Äktenskap och relationer i tidigmodern tid (29 september 2019).



En av författarna, Sofia Ling höll också ett föredrag på Vasamuseet i höstas som jag skrev om i inlägget Sofia Ling: Konsten att försörja sig - Kvinnors arbete i Stockholm 1650-1750 (27 oktober 2019). I sitt föredrag berättade Ling om att hon ofta stött på termen "en sörjande" i historiska källor och undrat över dess betydelse, men efter att på något ställe sett det hopskrivet som ensörjande, insåg hon att det nog handlade om en person som ensam tvingades försörja hushållet och att en tvåförsörjarmodell var normen. Dessa begrepp tas även upp i artikeln och det blir en intressant diskussion som utmanar den stereotypa bilden av bl.a. hushållet.




The welfare society of modern Sweden is permeated by the idea that both men and women should be able to perfor waged or saliared work and to support themselves on more or less the same terms. This is commonly referred to as the "two-breadwinner model", markedly different from the male-breadwinner model. Early modern Sweden was permeated by a similar idea: it was considered beneficial if both husband and wife worked and together contributed to their common livelihood, as well as to that of those closest to them. Since so much work was unwaged, however, it is better to describe the earlier model as the two-supporter model.



Tvåförsörjarmodellen var alltså normen under tidigmodern tid och att döma av exemplen som Ling, Hassan Jansson, Lennersand, Phil och Ågren återger från källorna hade de flesta ensörjare svårt att få ekonomin att gå ihop och man var betydligt bättre skyddad i kriser. Författarna pekar alltså på att både man och kvinna var aktiva i hushållets försörjning. Det går lite emot den stereotypa uppfattningen om mannen som försörjde alla, men stämmer väl överens med den bild jag fått från källmaterialet och som även t.ex. Märta Leijonhufvuds handlande och hennes smeknamn Kung Märta indikerar. Istället framstår det som att mannen som ensam familjeförsörjare bara var norm under en viss, kort tid av vår historia, men att denna korta period har fått agera modell för hela historien fram tills den moderna välfärdsstaten åter gjorde det självklart för såväl kvinnor som män att bidra till hushållets ekonomi. Makarna kunde jobba tillsammans antingen med samma arbetsuppgifter eller med olika, ibland uppdelade beroende på personens kön. På kronogodsen under 1500-talet sa också arbetarnas kontrakt att männen skulle arbeta tillsammans med sina fruar och att lönen skulle täcka bådas omkostnader.



Konceptet hushåll är centralt för att förstå den europeiska ekonomin under tidigmodern tid och det har länge betraktats som väldigt patriarkalt och hierarkiskt med en husbonde som hade rätt att göra mer eller mindre vad han ville. Den tvåförsörjarmodell som Ling, Hassan Jansson, Lennersand, Phil och Ågren beskriver ger dock intrycket av att hushållet var flexibelt och dynamiskt. En ofta använd källa är den svenska katekesen från 1689 där ett ett samhälle präglat av olika hierarkier, men Pirjo Markkola har enligt författarna visat på att det inte görs någon skillnad mellan manliga och kvinnliga husbönder (och båda könen tituleras så) utan behandlar dem som en enda (manlig) kategori. Igen kan detta förklara Märta Leijonhufvuds smeknamn och även visa på att det är givet till henne ut av respekt för hennes person och förmåga och inte som t.ex. ett hån av hennes make Svante Sture. Statistiken som Gender and Work-projektet sammanställt för boken, visar också på att kvinnor ledde arbetsföretag i förvånansvärt många fall.




To marry someone in early modern society was the same as setting up an economic partnership with that person. The partnership involved shared responsibilities and concerns, and it was based on hard work often described as being for the good of the household.



Tvåförsörjarmodellen är alltså självklar i det tidigmoderna samhället, men i slutet av 1700-talet verkar det ha väckts en del debatt om oro för att bli olycklig i sitt äktenskap. Ling, Hassan Jansson, Lennersand, Phil och Ågren tar upp en anonym källa som kritiserar nya idéer bland stadsborna om att män bör gifta sig först och främst för kvinnans arv. Detta förefaller vara något som var flitigt omdebatterat i Sverige mellan 1760 och 1830 och som enligt Ling, Hassan Jansson, Lennersand, Phil och Ågren hängde samman med ändrade genusnormer i samband med att stadsborna och medelklassen kom att anse att en kvinna ansågs respektabel om hon slapp arbeta utanför hemmet. Detta fördömdes som en kultur av sysslolöshet och lyx och som hotade förstöra hushållets ekonomi, Den anonyma källan förordar också en företagsam, hårt arbetande och enkel kvinna och betonar vikten av att båda makar arbetar. Det här skulle kunna tyda på att det är här det ideal som vi anser som stereotypt för hela historien uppstår, men vid en närmare granskning mer framstår som en anomali. Att det kritiseras hårt i den offentliga debatten att stadsborna "gifter sig för pengarnas skull", visar dessutom också på att man under den största delen av historien värnat om personernas känslor och lycka i äktenskapssituationer utöver att vara en ren affärstransaktion som gjorde alla parter (framför allt kvinnorna) djupt olyckliga.

söndag 29 september 2019

Malin Lennartsson: Äktenskap och relationer i tidigmodern tid



Efter en något tveksam vår, inledde Vasamuseet sina Afternoon Tea-föredrag i fredags (27/9 2019) väldigt starkt med föredraget Äktenskap och relationer i tidigmodern tid med historikern Malin Lennartsson.



Som man kan uttyda av namnet, var ämnet för föredraget äktenskap och relationer, särskilt i form av kärlek, något som jag märkt ofta blir bagatelliserat och väldigt styvmoderligt behandlat i historieforskningen, särskilt när det kommer till perioder före 1800-talet.



Den allmänna bilden verkar vara att folk, och då framför allt kvinnor, tvingades in i äktenskap med dominerande män av sina lika dominerande fäder. Dessa äktenskap var enbart politiska och totalt kärlekslösa. En del forskare går t.o.m. så långt att de hävdar att kärlek "uppfanns" på 1700-talet. Särskilt i de övre samhällsskikten.



De många barnen som föddes i många adelsäktenskap under 1500-talet, verkar förbrylla många forskare som ofta förklarar det med att det var en kvinnas främsta plikt att föda barn. Sällan verkar de koppla ihop att många barn också innebär att föräldraparet också hade mycket sex (särskilt som i princip ingen kvinna blir gravid efter alla samlag hon har) och därför (omedvetet) insinuerar att kvinnor ständigt blev våldtagna av sina makar verkar man inte bry sig om.



Jag insåg ganska tidigt att denna bild inte alls stämmer om man betraktar Märta Leijonhufvuds äktenskap med Svante Sture. De får 15 barn på 21 år och Svante slår en inte direkt som en man som våldtar. Märtas ångestdrypande sturemordsbrev vittnar också om att hon älskar både sin make och sina söner (Att folk älska sina barn i förmodern tid är också något som många forskare inte tror på.) och oroar sig något kolossalt för dem.



I inlägget Märta Leijonhufuvd: mother from hell? (29 november 2018) berättade jag hur Märtas dotter Malin Sture gick emot sin mor och rymde för att gifta sig med sin kusin Erik Stenbock. Denna historia har skildrats som en romantisk Romeo och Julia-historia och Märta var hemsk som inte lät dem få varandra. Som jag skrev i inlägget, finns det dock orsak till att ta det romantiska i historien med en nypa salt. Granskar man Erik Stenbocks förehavanden framstår han som en ytterst labil man som blir landsförvisad redan av Sigismund och han kan vara ett av få "ämnen" som Sigismund och Karl IX är överens om. Karl vägrar nämligen låta Erik komma hem och ger hans egendomar till Malin och deras barn. Kusinäktenskap förbjöds dessutom i 1571 års kyrkoordning. Man kunde söka dispens hos kungen, men Johan III stod på Märtas sida.



Ett annat äktenskap som vållat mycket diskussion är Katarina Stenbocks äktenskap med Gustav Vasa. Detta äktenskap vållade förvisso mycket diskussioner även i dåtiden, men medan kyrkan ansåg det skandalöst att hon var systerdotter till Gustav Vasas tidigar hustru Margareta Leijonhufvud, handlar moderna diskussioner om åldersskillnaden på ca 40 år och huruvida hon hade något val eller inte. Detta trots att det inte egentligen finns något som tyder på att hon var olycklig i äktenskapet. Man totalignorerar också att äktenskapet kom med ett drottningsämbete som säkert inte var lätt alla gånger, men som han litade på henne att klara av, vilket troligen var en ära i hennes ögon. Hon blev dessutom gift med en man som hon känt hela sitt liv, så tillit inför honom borde hon ha känt. Jag förespråkar emellertid inte samma åldersskillnad i moderna äktenskap då dessa oftast innebär en ojämlik maktsituation med förtryckta kvinnor som resultat.



Malin Lennartssons föredrag och exempel var hämtade från Växjö stift under 1600-talet varför man givetvis kan diskutera huruvida de var giltiga även på 1500-talet, men när jag frågade henne efteråt, trodde hon inte att det var så stor skillnad. Hon verkade inte alls främmande för att man gav plats åt kärlek och menade att rent tvång nog var ovanligt.



Lennartsson pratade om två källor som framför allt var viktiga för äktenskapet under 1600-talet: den ovan nämnda Kyrkoordningen från 1571 samt 1529 års vigselritualshandbok. Särskilt den förra är jag övertygad om spelade roll när Märta gifte sig med Svante 3 mars 1538.



Kyrkoordningen från 1571 klarlade att samtycke var viktigt i äktenskapet. Detta inte minst då makarna skulle leva och arbeta nära ihop. Man verkar alltså ha insett att alla skulle bli väldigt olyckliga om det var tvång och inte tycke inblandat.



Det är möjligt att schablonbilden av förmoderna äktenskap kommer från tidigmedeltida källor. Malin Lennartsson berättade att man där mer får intrycket av att kvinnan lämnades från en man till en annan. Vigselakten lär också ha innehållit meningen: "Jag giver dig min dotter." Inget säger dock att det inte förekom kärlek och samtycke även i denna tids äktenskap.



Jag har tidigare pratat om hur mycket jag tycker vi är i behov av historisk forskning om vardagen i det förflutna. inte minst i inlägget Vad gjorde slottsfruar på 1500-talet hela dagarna? (23 juni 2019). Detta gör att jag gillade Lennartssons föredrag extra mycket. Äktenskapet var trots allt en viktig del av personers vardag i det förflutna och det var trevligt att höra någon prata om det utan att använda stereotyper och schabloner.



Jag lärde mig en massa nytt. Det som förvånade mig mest var att det var först 1734 som lagarna började kräva präst och kyrka för att legitimera äktenskapet.