Skrivande, struktur och upplägg

Jag har länge funderat på hur jag ska lägga upp min planerade berättelse. En första idé var att jag skulle dela upp den enligt varje Vasaregents regeringstid, men detta skulle leda till att de olika delarna blev väldigt olika i omfång. Därför tänkte jag försöka med en drottningkronologi. Detta skulle minska omfånget på t.ex. Gustav Vasas långa regering (1521-1560), men inte ta bort problematiken med olika längd på olika delar. T.ex. var Karin Månsdotter bara drottning i 87 dagar (4 juli - 29 september 1568). Och hur ska man räkna änkedrottningarna? Katarina Stenbock t.ex. överlever båda sina styvsöner och tillika kusiner Johan III och Karl IXs regeringar och därför även så klart Sigismunds korta. Karin Månsdotter överlevde också alla dessa tre regeringar (Hon dog 1612.) och Sverige hade därför tekniskt sett flera änkedrottningar och drottningar samtidigt.



Min lösning på detta just nu är att dela upp de längre regeringarna i drottningar. För Gustav Vasas del blir det t.ex. en del med Kristina Gyllenstierna som varar från blodbadet fram till hans kröning 12 januari 1528.



Tidsavgränsningen som sådan har jag inga problem med. Jag tycker att man kan sätta en tydlig början till Stockholms blodbad i november 1520. Man skulle kunna dra det lite längre till Sten Sture d.y:s död i februari samma år, men blodbadet har jag satt som bakre gräns eftersom det är då man kan säga att det "vänder". Inte för att jag är något större fan av nationalistisk historieskrivning och blodbadets roll har överdrivits rejält i svensk historieskrivning, men det är samtidigt en i raden av flera händelser som jag tror spelar in för att Gustav Vasa ska komma till makten.



Gustav gifte sig egentligen inte med Katarina av Sachsen-Lauenburg förrän 24 september 1531, men eftersom äktenskapsförhandlingarna började 1528 och det annars blir lite väl kort tid, tycker jag att det ändå känns befogat. Därefter planerar jag att även använda de övriga fruarnas tid på drottningtronen. Detta för att då blir Gustav Vasas regering inte ett enda långt sammanhållet block som det annars skulle ha varit.



I höstas deltog jag i en skrivarworkshop i Uppsala som hölls av australienska författaren Gillian Polack. Jag uppskattade verkligen hennes sätt att tänka kring skrivandet. Hon menade att för att skildra andra kulturer och tidsperioder (Jag har skrivit om andra tidsperioder som andra kulturer här.), behöver man skaffa sig en förståelse för vad det innebär att leva i den kulturen/tidsperioden. Som arkeolog tyckte jag att detta var väldigt intressant. Det gav mig ytterligare en dimension till både min professionella forskning och till mitt skrivande. Jag har hela tiden vetat att jag ville skriva något som var karaktärsfokuserat. Läsare kan annars bara vända sig till en vanlig svensk historiebok för att få tillgång till berättelsen, men jag vill berätta en ny historia. Helt som verkligheten kan den inte bli, men grunddragen finns där både berättelsen och karaktärerna känns levande. Större (välkända) händelser kommer att finnas med, men jag vill skildra hur dessa har påverkat människorna som upplevde dem istället för viktiga för "nationen" Sveriges utveckling. Jag har valt att använda en fiktiv kontext för detta. Jag kommer givetvis att behöva gissa mig till det mesta eftersom väldigt mycket har gått förlorat i tiden, men jag tänker använda det källorna ger mig och jag hoppas skapa en levande och dynamisk historia som oftast inte finns i traditionella historieböcker. Dessa människor inspirerar mig och jag vill att andra också ska lära känna dem.

Om skrivböcker, beslut och att skriva för hand

Skrivbok - framsida

För ett tag sedan skaffade jag mig denna skrivbok från Paperblanks. Detta för att jag tänkte att den skulle vara bra att använda för att skriva de första utkasten till berättelsen.



Många kommer säkert haja till över att jag väljer att skriva för hand när det går mycket fortare och lättare att skriva på dator. Jag håller helt med om detta, men samtidigt tycker jag att det känns som att tankarna får bättre utlopp om jag håller i en penna.



Den typ av alla vackra Paperblanks-skrivböcker jag valde är deras jubileumsutgåva för Martin Luther och reformationen. Jag tyckte att det skulle passa alldeles utmärkt eftersom Gustav Vasa gjorde oss till protestanter. Detta är något som jag definitivt planerar att skriva om.

Skrivbok - baksida

Jag har sedan länge planerat lite av den övergripande strukturen på berättelsen som jag här tänker redogöra för:

• Jag tänker börja med Stockholms blodbad i 7-10 november 1520 och sluta med att kung/drottning Kristina abdikerar 6 juni 1654 (Intressant nog regerade alltså Vasaätten officiellt Sverige mellan 6 juni 1523 och 6 juni 1654!).

• Även om man kan diskutera hur pass mycket Kristian II:s blodbad spelade roll för den fortsätta utvecklingen, har jag valt att börja min historia där. Detta för att oavsett hur man ser på det, sker en förändring i motståndet mot unionen efter detta. Under den tiden satt också Kristina Gyllenstierna på ledarskapet för motståndsrörelsen varför jag symboliskt kan börja med Kristina (Gyllenstierna) - Gustav (Vasa) och sluta serien med Gustav (II Adolf) - (kung/drottning) Kristina.

• Jag kommer inte att kunna skriva en 100% korrekt skildring av 1500-talets Sverige! Det är omöjligt när man skriver historisk fiktion att göra det hur mycket forskning man gör. Jag hoppas däremot kunna förmedla en känsla av tidsperioden och personerna.

• Jag kommer att försöka skildra huvudpersonerna så mångfacetterade som möjligt. Jag kommer inte att försöka diagnostisera någon efter moderna psykologiska eller medicinska diagnoser och jag hoppas kunna skildra människorna bakom myterna.

• Jag har planer på att hämta inspiration från Conn Igguldens böcker. Han har alltid en kort text på slutet där han redogör för de val han har gjort när de historiska källorna varit mångtydiga eller icke-existerande eller om han har känt sig tvingad att hitta på karaktärer och/eller situationer för att täppa till de luckor som skapats av bristen på/mångtydigheten i historiska källor.

Det finns säkert mycket mer man kan tillägga här, men det där utgör de huvudsakliga ställningstaganden som jag för närvarande har gjort kring mitt skrivande.