Jag har länge funderat på hur jag ska lägga upp min planerade berättelse. En första idé var att jag skulle dela upp den enligt varje Vasaregents regeringstid, men detta skulle leda till att de olika delarna blev väldigt olika i omfång. Därför tänkte jag försöka med en drottningkronologi. Detta skulle minska omfånget på t.ex. Gustav Vasas långa regering (1521-1560), men inte ta bort problematiken med olika längd på olika delar. T.ex. var Karin Månsdotter bara drottning i 87 dagar (4 juli - 29 september 1568). Och hur ska man räkna änkedrottningarna? Katarina Stenbock t.ex. överlever båda sina styvsöner och tillika kusiner Johan III och Karl IXs regeringar och därför även så klart Sigismunds korta. Karin Månsdotter överlevde också alla dessa tre regeringar (Hon dog 1612.) och Sverige hade därför tekniskt sett flera änkedrottningar och drottningar samtidigt.
Min lösning på detta just nu är att dela upp de längre regeringarna i drottningar. För Gustav Vasas del blir det t.ex. en del med Kristina Gyllenstierna som varar från blodbadet fram till hans kröning 12 januari 1528.
Tidsavgränsningen som sådan har jag inga problem med. Jag tycker att man kan sätta en tydlig början till Stockholms blodbad i november 1520. Man skulle kunna dra det lite längre till Sten Sture d.y:s död i februari samma år, men blodbadet har jag satt som bakre gräns eftersom det är då man kan säga att det "vänder". Inte för att jag är något större fan av nationalistisk historieskrivning och blodbadets roll har överdrivits rejält i svensk historieskrivning, men det är samtidigt en i raden av flera händelser som jag tror spelar in för att Gustav Vasa ska komma till makten.
Gustav gifte sig egentligen inte med Katarina av Sachsen-Lauenburg förrän 24 september 1531, men eftersom äktenskapsförhandlingarna började 1528 och det annars blir lite väl kort tid, tycker jag att det ändå känns befogat. Därefter planerar jag att även använda de övriga fruarnas tid på drottningtronen. Detta för att då blir Gustav Vasas regering inte ett enda långt sammanhållet block som det annars skulle ha varit.
I höstas deltog jag i en skrivarworkshop i Uppsala som hölls av australienska författaren Gillian Polack. Jag uppskattade verkligen hennes sätt att tänka kring skrivandet. Hon menade att för att skildra andra kulturer och tidsperioder (Jag har skrivit om andra tidsperioder som andra kulturer här.), behöver man skaffa sig en förståelse för vad det innebär att leva i den kulturen/tidsperioden. Som arkeolog tyckte jag att detta var väldigt intressant. Det gav mig ytterligare en dimension till både min professionella forskning och till mitt skrivande. Jag har hela tiden vetat att jag ville skriva något som var karaktärsfokuserat. Läsare kan annars bara vända sig till en vanlig svensk historiebok för att få tillgång till berättelsen, men jag vill berätta en ny historia. Helt som verkligheten kan den inte bli, men grunddragen finns där både berättelsen och karaktärerna känns levande. Större (välkända) händelser kommer att finnas med, men jag vill skildra hur dessa har påverkat människorna som upplevde dem istället för viktiga för "nationen" Sveriges utveckling. Jag har valt att använda en fiktiv kontext för detta. Jag kommer givetvis att behöva gissa mig till det mesta eftersom väldigt mycket har gått förlorat i tiden, men jag tänker använda det källorna ger mig och jag hoppas skapa en levande och dynamisk historia som oftast inte finns i traditionella historieböcker. Dessa människor inspirerar mig och jag vill att andra också ska lära känna dem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.