fredag 6 september 2019

Kristian II, faktoider, en biografi och Sønderborgs slott



Det sägs att om man säger något tillräckligt många gånger, så blir det sant. Inom källkritiken kallas sådana falska påståenden som cirkulerar i litteratur, media och på Internet tills de till slut anses vara sanningar för faktoider.



Kristian II har blivit mer känd i svensk historieskrivning som Kristian Tyrann. Detta är ett namn en av de överlevande munkarna i Nydala kloster ger honom efter att han kommit dit och dödat flera av klostrets munkar samt dess abbot på sin väg hem till Köpenhamn efter Stockholms blodbad i november 1520. Enligt en svensk faktoid ska Kristian i Danmark däremot vara känd under namnet Kristian Bondekär eller Kristian den Gode. Detta trots att han avsattes även från den dansk/norska tronen två år efter att han förlorat makten i Sverige till Gustav Vasa. Hans äf lagar ska då ha bränts eftersom de ansågs "skadliga och stridande mot goda seder."



Kristian kallade sig själv "bondekär" när han i exil i Nederländerna, men inte av någon annan. Att han skulle kallas "Kristian den Gode" är ett påstående man bara hittar hos populärhistoriker som Vilhelm Moberg och Herman Lindqvist. Tvärtom verkar Kristian aldrig ha varit särskilt populär ens i Danmark, men danskarnas agerande i år (2019) fått mig att undra om denna faktoid inte håller på att bli någon typ av sanning ändå.



Lars Bisgaard kom tidigare i år ut med boken Christian 2. En biografi i vilken han lägger över skulden för Stockholms blodbad på Kristina Gyllenstierna och här om dagen fick jag se att Sønderborgs slott, där Kristian satt fängslad efter sin avsättning, ska ha en Kristian II-festival 14 september i år. Lägg där till svenska historikers förmåga att nedvärdera betydelsen av Stockholms blodbad som t.ex. Bo Erikssons artikel Stockholms blodbad i tidskriften Populärhistorias januarinummer i år (nr 1 2019) som jag kommer diskutera i ett särskilt inlägg längre fram och man kan säga att Kristian II har fått en renässans på senare år som kanske putsar hans regeringstid lite väl mycket för att jag ska känna mig bekväm med det.



Kristian är en intressant personlighet, men baserat på hur han styr Norden och inte minst Danmark, ligger han långt ner på listan över makthavare jag tycker förtjänar att hyllas. Även om vi bortser från det allra värsta att han blodbadar sig igenom hela Sverige och Finland för att "rensa ut" meningsmotståndare, kvarstår det faktum att han gång på gång ger intrycket av att ha varit en extremt instabil regent som inte alls såg till folkets bästa och ibland använde metoder som får honom att framstå som den maffiaboss som Bo Eriksson vill ha Svante Sture till i Sturarna, makten, morden, missdåden. De enda som gynnades av hans politik var borgarna i Köpenhamn och Malmö. Klart är också att han inte heller varit särskilt väl omtyckt i Danmark förrän, som det verkar, helt nyligen.

Nu verkar Sønderborgs slotts aktiviteter mest handla om föredrag och att man får träffa utklädda personer och äta grillmat, men egentligen borde väl mer historiskt korrekta aktiviteter vara




  • Bli förd som gisslan till främmande land 

  • Få löften av kungen som han sedan sviker 

  • Se pappa få huvudet avhugget

  • Fängslas i Blåtårn där du får se syskon och kvinnliga släktingar och vänner dö

  • Blodbada dig igenom Sverige och Finland

  • Försök desperat försvara dig med att alla var terrorister när påven får nys om ditt blodbadande

  • Bli avsatt

  • Bli först fängslad och sedan förvisad från landet




Det skulle absolut bli en dag att minnas...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.