måndag 20 juli 2020

Kalmar slott: Gustav Vasa talar ur skägget, en utställning om makt




Gustav Vasas mamma Cecilias trolovningsring

Våldsporr! Ständigt denna våldsporr! Det är något som jag tänker allt oftare på varje gång jag på olika sätt tar del av populära skildringar av Vasa-ätten, Sturarna och/eller 1500-talets Sverige och Kalmar slotts utställning Gustav Vasa talar ur skägget, en utställning om makt är dessvärre inte något undantag.



Jag är inte direkt jätteöverraskad. Ledtrådarna var tydliga såväl i undertiteln "...en utställning om makt" som i beskrivningen på Kalmar slotts hemsida t.ex:




Med propaganda, våld eller dåtidens maktmedel tar han makten, driven av hämnd och revanschlystnad. Alla uppror slås ner med största brutalitet. Det gäller att försvara ära och heder och med impulsiv träffsäkerhet ställa alla schackpjäser i rätt position och spela ut fienderna mot varandra.



Det här är en bild av Gustav Vasa som jag har väldigt svårt för och som jag skrev i inlägget Monument och historiska segrare (29 juni 2020) verkar det finnas en enorm skräck bland, framför allt män, som skriver populärhistoria att han var en oerhört kompetent makthavare.






Konstinstallation

Kalmar slotts utställning hävdar (om än indirekt) felaktigt att Gustav skulle ha varit enväldig i såväl hemsidetexten ("... en stark centralmakt där all makt utgår från kungen") som i flera av texterna i själva utställningen. Jag förstår inte riktigt varifrån detta kommer och är något jag också sett i publikationer som riktar sig mer till historieämnet, t.ex. Lars Kvarnström och Susanna Hedenborgs Det svenska samhället 1720-2018 - Böndernas och arbetarnas tid där de skriver: "Precis som sina namnar Gustav I och Gustav II Adolf önskade Gustav III att bli enväldig." trots att vare sig Gustav I (d.v.s. Gustav Vasa) eller Gustav II Adolf var enväldiga och utifrån vad som finns bevarat kan vi inte hitta något som tyder på att de ens försökte. Tanken om Gustav Vasas envälde vittnar om en stor okunskap i hur Sverige har styrts historiskt sett. Det tidigmoderna Sveriges statsskick är att betrakta som konstitutionalistiskt och inte absolutistiskt.



Det absolutistiska statsskicket i det tidigmoderna Europa personifieras av franske 1600-talskungen Ludvig XIV (och medan vi ändå är inne på ämnet vill jag påpeka att Erik XIV:s Jöran Persson inte är någon Jean-Baptiste Colbert heller!). Den svenske kungen måste istället dela makten med riksrådet (en institution skapad för att vara kungens rådgivare) och med riksdagen vilken i Sverige innehåller något så ovanligt som borgare och bönder. Efter Dackefejden utökar dessutom Gustav böndernas inflytande i riksdagen. Han bygger dessutom upp en armé (något som tydligen också är negativt enligt texten om utställningen på Kalmar slotts hemsida) bestående av svenskar till skillnad från de utländska, ofta brutala legoknektar av samma typ som Kristian II tillät plundra landet efter Stockholms blodbad.






Rekonstruktion av Gustav Vasas rustning

"Utställningens tema rör sig kring makt, manipulation och propaganda" heter det på Kalmar slotts hemsida, men jag har svårt att se något som diskuterar eller problematiserar något av begreppen vare sig under 1500-talet eller i vår egen samtid. En hel del beskrivningar förefaller också snarare passa bättre in på Kristian II (som konstigt nog nämns extremt lite i utställningen) än på Gustav.



För att vara gjord för att uppmärksamma ett 500 års-jubileum blir utställningen väldigt märklig då den verkar hata sin huvudperson och jag kan inte komma på något annat land där en stor, viktig makthavare från landets förflutna behandlas så ensidigt och illa som Gustav såväl generellt som i Gustav Vasa talar ur skägget, en utställning om makt gör. Inte ens en så uppenbart brutal härskare som engelske Henrik VIII blir skildrat på det sättet.



Gustav Vasa talar ur skägget, en utställning om makt består till säkert minst 90% av korta texter som alla utgår ifrån de värsta tolkningarna av Gustav. Det ges inga som helst alternativa förklaringar eller något perspektiv på händelserna som förmedlas. I mitten av det största rummet står en konstinstallation med ljus som då och då skanderar konstiga, nyskrivna texter som också helt utgår ifrån den värsta bilden av Gustav och där man, med bakgrundskunskaper, stundtals kan ifrågasätta om det verkligen var så det hände.






Personporträtt i Kalmar läns museums

utställning Superkronan

Det första man möts av när man kommer in i utställningen är en bild av Niccoló Machiavelli och kortfattade texter som omvärlden där Machiavellis bok Fursten anses ha haft stort inflytande på alla furstar i 1500-talets Europa. Som jag skrev i inlägget Niccoló Machiavelli - Fursten (30 oktober 2019) tycker jag att det finns anledning att tvivla efter en genomläsning av boken samt ett Ted talk om personen Machiavelli (Den som är intresserad kan se Ted talket här.) När Fursten publicerades i Italien 1532 satt Gustav också säkert på tronen sedan länge.



Cecilia! Ständigt denna Cecilia! är också något jag ofta tänker då i princip alla som på ett eller annat sätt ska förmedla Vasaätten till allmänheten alltid slutar med att den enda kvinna man väljer att ge plats är Cecilia Vasa. Kalmar slott är lite bättre såväl i Gustav Vasa talar ur skägget, en utställning om makt som i deras vanliga vasautställning på att ta upp även andra kvinnor (Konstigt nog lyser Gustavs dotter Anna med sin frånvaro i båda!), men Cecilia finns med på hela tre ställen i Gustav Vasa talar ur skägget, en utställning om makt. Hennes systrar Sofia och Katarina finns också med på bild samt hennes mor Margareta Leijonhufvud som finns med både på bild och i text. Någon som däremot helt lyser med sin frånvaro i utställningen är Gustavs tredje hustru Katarina Stenbock.






Kalmar slott

Något jag verkligen saknade i Gustav Vasa talar ur skägget, en utställning om makt var lokal förankring trots att det inte saknas händelser kopplade till Småland och Kalmar i Gustavs liv. En väldigt viktig händelse som oftast glöms bort är när smålänningarna (som legat lågt i konflikten mellan Sverige och Danmark tidigare) "befriar sig själva" redan i januari 1521 utan någon som helst inblandning från Gustav. Orsaken till upproret verkar vara Kristian II:s avrättningar i Jönköping och dödande av munkar i Nydala kloster (En händelse som ledde till att munkarna gav honom tillnamnet Tyrann.). Inte heller nämns Anna Bielke som försvarade Kalmar slott mot Kristian och som enligt en berättelse ska ha träffat Gustav efter att han kom iland på Stensö utanför staden. Det finns heller ingen riktig förmedling om vad som hände på Stensö och även Dackefejden blir ytligt och kortfattat beskrivet.



Jag har inte upplevt en utställning där så få besökare stannat längre sedan mitt besök på Gripsholm 2019 vilket jag skrev om i inlägget Gripsholm: "Oj titta där är Bellman!" (6 juni 2019). Det enda rum där jag såg att folk blev intresserade på allvar var i rummet där man hade trängt ihop Gustavs mamma Cecilia Ekas (äkta) trolovningsring tillsammans med flera rekonstruktioner av rustningar och vapen i en enda monter. Jag uppskattar att man kunde känna på en rekonstruktion av Gustavs svärd, men istället för att låta föremålen tala för sig själv, hade man satt upp en dataskärm där besökare kunde titta närmare på rustningen. Det här rummet var betydligt mindre än det stora med korta texter på träpaneler och konstinstallationen och även om det aldrig var någon fråga om direkt trängsel, kändes det underligt prioriterat ur coronasynpunkt sett till hur få som faktiskt stannade i det större rummet.






Cornelis Tromp

Kalmar slott skriver på sin hemsida att man ska arbeta fram ett skolkoncept med "spännande infallsvinklar på makt, manipulation, våld och propaganda utifrån Gustav Vasa och med dagens verklighet för ögonen" och även om jag inte vet vilken åldersgrupp man skulle vända sig till, men finner det märkligt att prioritera detta framför vad Gustav faktiskt gör för Sverige som nation. Baserat på ett skolarbete på Kalmar läns museum gjort av två 11-åriga flickor är det heller inte det som intresserar barn av Gustavs historia.



Jag besökte Kalmar slott i torsdags (16 juli 2020) och dagen efter blev det ett besök på just Kalmar läns museum. I inlägget Kalmar läns museum: Regalskeppet Kronan (21 mars 2019) pratade jag om deras utställning om Regelskeppet Kronan och kontrasterna är enorma mot Gustav Vasa talar ur skägget, en utställning om makt. Här blir besökarnas oftast kvar längre stunder och hur många gånger man än kommer tillbaka, hittar man alltid något nytt (I fredags upptäckte jag t.ex. att befälhavaren för dansk-nederländska flottorna hette Tromp.). Den är jordnära och oerhört visuellt tilltalande med föremålen från skeppet som vägledare för historieberättandet. Gustav Vasa talar ur skägget, en utställning om makt är snarare det motsatta. Utöver ringen och alla rekonstruktioner hade man lika gärna kunnat göra en kortare bok med alla utställningstexterna och det fanns egentligen ingenting i texterna som inte förmedlats en miljon gånger innan på andra håll (Det hade blivit ännu en bok om "den riktiga tyrannen" Gustav Vasa, men ändå...). Som sagt var ingen besökare direkt jätteintresserad av vare sig texterna eller av att höra skådespelaren Shanti Roney låta lite arg och elak.



Kronan-utställningen är som sagt jordnära och väldigt konkret och sommartillägget Superkronan var ett trevligt komplement med kortfattade personporträtt av en amiral, en lärpojke, en båtsman och hans trolovade som blev änka när han dog i förlisningen. Museet har gjort planscher där man ser fotografier på modeller uppklädda som de historiska personerna ihop med kortfattade personporträtt där "de" fått svara på frågor om hemort, familj, ålder och dyl. likt de som förekommer vid personporträtt i dagens media. Att ha personer som utgångspunkt för utställningar skapar igenkänning och gör att historien (och utställningen) kommer närmare besökaren. Att det dessutom går att leka i Superkronan hjälper också till för upplevelsen. Gustav Vasa talar ur skägget, en utställning om makt handlar inte det minsta handlar om Gustav Vasa som person och jag såg inte röken av en enda bild av honom, vilket blir ännu märkligare med tanke på att det är han som ska vara huvudpersonen. Man verkar snarare vilja distansera och demonisera honom och utställningen är heller inte särskilt visuellt tilltalande.



Medan Kronan- och Superkronan-utställningarna är jordnära, enkla och konkreta verkar allt krut i Gustav Vasa talar ur skägget, en utställning om makt ha lagts på att intellektualisera Gustav Vasas historia, vilket inte alls fungerar för det blir mest svårbegripligt. Mycket verkar också halvfärdigt och alla pengar verkar ha gått till rekonstruktioner av rustningar och konstinstallationen. Inget försök har heller gjorts att integrera utställningen med Kalmar slotts vanliga Vasa-utställning där jag hoppas rustningsrekonstruktionen ska stå senare eftersom Gustav inte är jättenärvarande i den heller. Den är dockhelt okej bortsett från det ovan nämnda utelämnandet av Gustavs dotter Anna och att man, liksom Vadstena slott, fått för sig att Erik Sture skulle vara Gustavs son Magnus (och att det tydligen inte är något som helst problem att det är fel) vilket jag tagit upp tidigare i mitt inlägg Kalmar slott (15 maj 2019).



Om man nu vill att Gustav Vasa ska "tala ur skägget" undrar jag varför man inte valt att läsa in hans brev med moderniserat språk istället för märkliga nyskrivna texter där han bara är arg och elak (och som kan ifrågasättas även om den om reformationsriksdagen i Västerås ligger hyfsat nära sanningen). Nu blir det snarare som att han talar i nattmössan!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.