Fyra år

 Idag (12 november 2021) är det fyra år sedan jag startade den här bloggen och jag har skrivkramp som börjat lossna något på sistone och skriver dessutom det här med en hosta från helvetet (Nej, det är inte det där som spökat världen senaste två åren, men rätt jobbigt ändå.). Inte optimalt, men jag försöker väl kämpa på. Min kärlek till Märta Leijonhufvud, Svante Sture och vasatiden är intakt, men jag har väl kanske egentligen mest slutat tro på att någon bryr sig om det här.

För ett tag sedan lade jag upp de frågor som jag började med den där dagen i juli 2017 på Instagram och jag har insett att jag nog aldrig skrivit ut dem här på bloggen. Därför tänkte jag väl att nu är en lika bra tid som någon att göra det på. 

• Vad vet vi egentligen om 1500-talets svenskar? Vad säger källorna? Vad säger forskningen?
• Vilka är de mest framträdande personerna?
• Hur styrdes Sverige? Vem gjorde vad och vad innebar det? Vad fattades det för beslut? Hur var staten uppbyggd och hur fungerade den?
• Hur såg ekonomin ut? Vad är feodalism och kan man säga att Sverige var feodalistiskt? Vad tjänade folket/staten pengar på? Hur fungerar ett storgods?
• Vad hade man för kontakter med omvärlden? 
• Vilka var Hansan? Vad gör Lübeck? Vilka personer är framträdande där och hur agerar dessa? Vad hade de för relation till Sverige?
• Vad händer i Danmark? Hur ser dansk-svenska relationer egentligen ut? Varför ingick Sverige i Kalmarunionen? Vad var Käpplingemorden? Hur förändrades inställningen till unionen över tid? Varför förändrades inställningen? Är unionstiden politiskt homogen i Sverige/inom hela unionen? Hur ser övriga nordiska länders historieskrivning om unionen ut? Är det svenska 1400-talet verkligen så kaotiskt som många gärna vill framställa det?
• Vilka var Sturarna? Hur ser deras relation med Vasarna egentligen ut? 
• Varför inträffade Sturemorden? Var de skyldiga? Vad blev konsekvenserna för inrikespolitiken? 
• Vem var Svante Sture? Hur påverkas en människa av att sitta instängd i flera år från det att man är tre? Hur påverkas ett litet barn av att se sina systrar, moster och flera av sina kusiner dö? Hur påverkas en treåring av ett politiskt massmord? 
• Vad händer med honom i Danmark och Tyskland? Varför kidnappas han av Lübeck? Varför släpper de honom efter två år? 
• Varifrån kommer namnet Sture? Hur kommer det sig att en gren av Natt och Dag-ätten döper sig till det?
• Vad hände egentligen under Stockholms blodbad? Vem var Kristian II? Vem var Gustav Trolle? Vilka avrättas? Vad är kätteri och hur går en sådan rättsprocess till? Vilka personer fanns kring Kristian?
• Utöver Stockholms blodbad, vad gör Kristian i Sverige? Vad är hans långsiktiga plan för hur Sverige ska styras när en så pass stor del av makteliten är borta?
• Vad innebar det att vara adel/präst/borgare/bonde i Sverige på 1500-talet? Vad hade man för maktposition? Vad hade man för rättigheter? Vad innebar det att bönder och borgare hade plats i riksdagen? Hur påverkade detta landets styrelse? Hur såg en vanlig dag ut för respektive stånd?
• Vad hade kyrkan för roll i samhället? Vad fanns det för likheter/skillnader före/efter reformationen? Varför genomförs den svenska reformationen? Vad får den för konsekvenser? Vilken kontakt har Sverige med påven i Rom? Vad har klostren för betydelse? Vilka personer är mest framträdande inom kyrkan före/efter reformationen? Hur ser kyrkoorganisationen ut före/efter reformationen? Vilka är Sten Sture d.y:s argument för att avsätta Gustav Trolle?
• Vilka var Vasarna? Varifrån kommer ätten? Vad finns det för framträdande medlemmar av ätten före Gustav Vasa? Vad gjorde egentligen Gustavs pappa? Vilka Vasar finns i livet när Gustav blev kung? Hur ser hans relation till dem ut? Vem var Gustavs syster Margareta? Vad vet vi om Gustavs mamma Cecilia?
• Varför fanns just Gustav Vasa med bland den gissla Kristian II tog 1518? Finns det någon särskilt orsak eller var det bara slump?
• Vad kan vi veta om vad Gustav Vasa gör i Sverige från att han kliver i land på Stensö till att han blir kung? Vad finns det för källor om hans förehavanden i Dalarna? Vad finns det för källor till Befrielsekriget?
• Vem var Hemming Gadh?
• Varför avsätts Kristian i Danmark?
• Vem var Peder Jakobsson Sunnanväder?
• Var befanns sig Nils Sture under och efter blodbadet? Var han verkligen Daljunkern?
• Vem var Nils Dacke? Varför gör han uppror?
• Varför är det bondeuppror i början av Gustavs regeringstid, men inte utom Dacke inte i den senare delen? Hur omfattande är upproren? Vad blir konsekvenserna av dem?
• Vad hade kvinnorna för roll i samhället? Hur skiljde det sig åt mellan stånden?
• Vad gjorde barnen?
• Vad fanns det för minoritetsgrupper i Sverige? Vad hade man för relation till dem? Hur såg relationen till samerna ut?
• Stämmer det att man ansåg at alla inom ett stånd hade samma personlighet och att man inte alls såg individer?
• Vad åt man?
• Hur såg fester ut? Hur firade man olika högtider t.ex. jul och påsk?
• Hur brukades jorden? Hur hanterade man djur? Vilka husdjur hade man?
• Hur bedrevs bergsbruket? Hur såg metallhandeln ut?
• Hur gick val av kungar respektive riksföreståndare till? Vad var egentligen Mora stenar?
• Hur försörjde sig folk?
• Vad gjorde en kung?
• Vad gjorde en drottning?
• Vem var Machiavelli? Vad betydde Fursten?
• Vad skrev Per Brahe dä?
• Vad säger Gustav Vasas krönika oss?
• Hur ser rättssystemet ut? Vad säger lagarna? Vad ger upphov till nya lagar? Vad orsakar lagstiftningens förändring? Hur upprätthålls lagstiftningen? Vad finns det för straff? Hur förhåller sig lagarna till domarna? Finns det skillnader mellan lag och praxis?
• Hur gick en begravning till?
• Hur gick ett bröllop till?
• Hur gick en förlossning till?
• Vad fanns det för regler kring sex?
• Hur hanterade man mens? 

Jag minns hur jag satte mig på ett café i centrumet där jag bor och bara skrev de frågor som kom till mig naturligt. Ganska mycket av det kan jag besvara idag och lite har jag aningar om. En del är däremot fortfarande höljt i dunkel. Jag börjar också få koll på vad jag vet mindre om. 

Kommer det bli ett år till av mitt projekt och av bloggandet? Det kan jag i nuläget inte svara på. Jag trodde det var en betydligt mer välutforskad tidsperiod när jag började försöka skriva en romanserie om Vasa-ätten för så länge sedan. Det har visat sig att så inte är fallet. Det blev lättare att forska ordentligt när jag kunde koncentrera mig på Märta som växte på mig (Om ni läser frågorna, märker ni nog att hon saknas där.). Hon och Svante är fortfarande konstant med mig i tanken, men jag är inte säker på att det är värt allt jobb längre. Inte minst eftersom vikingatiden börjar kalla mig tillbaka, t.ex. genom fantastiska populärhistoriska insatser som Gåden om Danmarks første konge.

Anna Silwerulv - En kjol bland många byxor

Varje vår firar Vasamuseet Maria Eleonora-dagen. I år (2021) blev det p.g.a. pandemin lite annorlunda och istället anordnades firandet 13 oktober. Då bjöds vi besökare på två föredrag som handlade om varsin av de två kvinnor som påträffades i samband med bärgningen av Vasaskeppet. Den första, En kjol bland många byxor, hölls av dräkt- och textilhistorikerna Anna Silwerulv som jobbar med Vasamuseets samling av föremål i läder och textil.

Då man återanvände mycket kläder på 1600-talet finns det inte mycket kvar av vardagskläder, vilket gör Vasamuseets samling tämligen unik. Den innehåller ca 5600 textilfragment och ca 6300 läderfragment i varierande bevarandegrad från fiber ända upp till hela plagg. Ull är det material som bevarats bäst och som 98% av samlingen består av. Det blir tydligt vid studier av Vasamaterialet att man inte använde uniformer i den svenska flottan 1628, utan hade på sig sina egna kläder. Däremot kan materialet vittna om andra modetrender, liksom om själva textilindustrin. Samlingen har dessutom en hel del knappar och skor som bevarats. 

En fråga som Anna Silwerulv ställde sig var huruvida det finns kvinnokläder från Vasaskeppet. Inte minst är detta intressant då det var tillåtet för besättningen att ta med sig fruar ombord så länge skeppet befann sig inomskärs och vi har skelett från två kvinnor som hittades på/invid Vasa som av forskarna kallats Beata och Ylva. I inlägget Döda personers sällskap: "Beata" (28 oktober 2021) skrev jag mer om Beata som föredraget handlade om.

Anna Silwerulv berättade att området där Beatas skelett påträffades var omrört p.g.a. såväl 1600-talets kanonupplockning som orsakade av den moderna bärgningen av skeppet. Beatas kropp hittades på båda sidor om en kanon och hennes tröja påträffades invid henne själv och har tidigare tolkats som en ärm. Vid en närmare granskning av materialet, har man däremot även kunnat konstatera att samma tyg hittades i olika delar av skeppet, vilket gav flera delar av tröjan. Liksom järnet på skeppet och i vattnet missfärgat delar av Beatas skelett, har det även missfärgat textilierna.

Som sagt har dräkthistoriker på senare år påvisat ett stort återbruk av kläder och skor i förmodern tid och den sko som påträffades invid Beata uppvisar tydliga bevis för ett sådant då den verkar ha blivit lagad med bitar från andra skor. Det är däremot oklart om Beata själv gjort lagningarna eller om hon köpt den "second hand", vilket också var vanligt på 1600-talet.

Männen på Vasa bar knäbyxor. Ett par av dessa (objekt 09014 i Vasamuseets samling), visade sig vid en närmare granskning vara ett för stort tygstycke och ihop med att detta påträffades vid Beatas underkropp, kunde man konstatera att knäbyxorna nog var Beatas kjol, ett bevis för hur viktig ett arkeologiskt fynds kontext är.