Making a Living, Making a Difference: The Diversity of Work

Den andra artikeln i Making a Living, Making a Difference. Gender and Work in Early Modern European Society heter The Diversity of Work och är skriven av Jonas Lindström, Rosemarie Fiebranz och Göran Rydén.



Lindström, Fiebranz och Rydén berättar om Erik Svensson som kommer till herrgården Öster Malma i Södermanland för att arbeta vid ett bygge 1668. Hans yrkestitel är hantlangare och han verkar hjälpa till lite där det behövdes. På bygget arbetar också andra män och även kvinnor som har andra titlar. Alla dessa förväntades kunna hjälpa till där det behövdes oavsett den yrkestitel de givits i de skriftliga källorna, något som även diskuterades i Maria Ågrens Introduction: Making a Living, Making a Difference då Ingeborg Håkansdotter blev tvungen att bära tungt, vilket satte igång hennes förlossning. Det verkar med andra ord som att det var viktigare att sysslorna gjordes än att personen var av rätt kön och/eller hade rätt titel.

Erik Svensson performed a number of tasks at Öster Malma. As a helper on a construction site he filled in wherever necessary. The work he did was intermittent, casual and subordinate. These are traits that earlier research has found to be typical of women's work.

Tidigare forskning om arbete i det förflutna har utgått från mäns titlar och en manlig arbetsstruktur. Detta har osynliggjort kvinnorna. Genom att istället fokusera på de olika handlingar som personer utförde enligt källorna, får man fatt i fler kvinnor även om dessa fortsatt är underrepresenterade. Man finner också att varje enskild individs arbetssituation var väldigt pragmatisk och flexibel och Lindström, Fiebranz och Rydén pratar om mångsyssleri (multiple employment) även för specialister som smederna på bruken. Denna flexibilitet påverkar även hushållet. Mannen må ha varit överhuvud, men han hade oftast inga möjligheter att detaljövervaka alla sysslor som skulle utföras. Jag tycker också att det vore konstigt om inte merparten av männen faktiskt litade på att deras fruar skulle klara av det. Märta Leijonhufvuds smeknamn Kung Märta indikerar detta bl.a.



Kvinnor är som sagt underrepresenterade även om man ignorerar yrkestitlar och istället fokuserar på handlingar. Detta faktum blir intressant när Lindström, Fiebranz och Rydén jämför adelskvinnan Christina Charlotta Rudbecks dagbok och räkenskaper med bonden Elias Jonssons dagbok. Källorna är ungefär samtida (1740- respektive 1750-talen), men skildrar lite olika verkligheter. Kvinnor är bra mycket mer framträdande hos Christina Charlotta, betydligt över genomsnittet för de källor som utgör grunden för Gender and Work-projektets databas även om man tar bort hennes egna handlingar. Bl.a. köper hon varor från en mängd olika kvinnor, vilket går hand i hand med statistiken från de tabeller som artikelförfattarna redovisar där olika former av handel är den vanligaste kvinnosysslan.



Elias Jonssons dagbok innehåller, som sagt, inte särskilt många aktiviteter som utförs av kvinnor, men man kan anta att en del av de aktiviteter där pronomen vi används inbegriper dem. I hans beskrivning av vardagen på en gård i Hälsingland ingår inte heller typiska kvinnosysslor som mjölkning. Hur kommer detta sig?



Mycket beror säkert på att det ena är en man och det andra är en kvinna. Christina Som författarna säger är Charlotta Rudbecks dagbok och räkenskaper inte opartiska utan visar på en kvinnlig partiskhet liksom Elias Jonssons dagbok uppvisar ett tydligt manligt perspektiv. Det här är nog inte egentligen underligt. Det är lätt att man, mitt uppe i sina sysslor, får ett tunnelseende. Jag tror verkligen att man som man kan känna igen sig i kvinnor och förstå deras sysslor, men man utgår ju hela tiden från sig själv varför det är lätt att män glömmer kvinnor och tvärtom. Det skapas en form av ignorans som inte nödvändigtvis är medveten.