fredag 1 maj 2020

Svante Sture, Lübeck och den danska grevefejden




Ett porträtt av Svante Sture hänger på Gripsholm.

Idag är det 503 år sedan Svante Sture föddes på Stockholms slott och för två år sedan skrev jag inlägget Svante Stensson Sture (1 maj 2018) med anledning av hans födelsedag. Sedan dess har min kunskap om honom utökats (och delvis ändrats) och jag tänkte därför berätta lite om den två års period av hans liv (1534-1536) då han satt fängslad i Lübeck i dagens Tyskland som oftast på sin höjd blir en rad i historieböckerna. För att bringa rätsida i det som faktiskt hände har jag fått hjälp av danske historikern Mikael Venge vilket jag är väldigt tacksam för.





Trots att han föddes som fjärde barn och andre son  till svenske riksföreståndaren Sten Sture d.y. och hans fru Kristina Gyllenstierna (som också styrde landet i några månader) 1 maj 1517, blev hans uppväxt inte direkt lugn och behaglig.





Tre år gammal blev han i samband med Stockholms blodbad fängslad tillsammans med sin mor, syskon, andra kvinnliga släktingar samt flera andra änkor och barn till de avrättade av Kristian II. En större mängd av dessa kvinnor och barn dog under fångenskapen, vilket ihop med Per Brahes utsagor om att de fick arbeta sig till mat tyder på att förhållanden i det fängelset inte var särskilt bra. Kristians fru, drottning Elisabet krävde efter deras död att fångarna skulle få det bättre och Svante hamnade som sexåring som "fosterson" hos den biskopen i Århus Ove Bille vars mor tillhörde ätten Gyldenstjerne/Gyllenstierna. Av allt att döma trivdes Svante väldigt bra där och ett bevarat brev han under tiden i Lübeck skriver till Oves bror Eske vittnar om att han betraktades som en i familjen.



I Danmark verkar han ha blivit kvar till 1532 då han, 15 år gammal, skickades till Gustav Vasas svärföräldrar hertig Magnus av Sachsen-Lauenburg och Katarina av Braunschweig-Wolfenbüttel i Ratzeburg i Tyskland för att utbildas vid deras hov liksom andra unga adelsmän.



Två år senare får han ett brev om att hans mor har skickat hästar som han måste komma till Lübeck för att hämta, varför han beger sig dit. Väl där blir han istället kidnappad och erbjuden den svenska kronan i utbyte mot att han ger sitt stöd till Lübeck i ett planerat uppror mot Svantes kusin Gustav Vasa. Svante tackar bestämt nej och fängslas. Hjärnan bakom allt det här är förmodligen Markus Meyer som skickar ut en proklamation i Svantes namn där han kallar sig den unge riksföreståndarens son och Sveriges rätte herre.



Av källorna att döma blir Svante desperat när de inte vill släppa honom och när han av sin kusin Margareta Vasas man Johan av Hoya berättar han för honom. Hoya visar vare sig sympati eller förståelse för sin frus kusin och säger åt Lübeckarna att sätta honom i bojor.



Lübeck ihop med hertig Albrekt VII av Mecklenburg skickar in trupper på Kristoffer av Oldenburgs sida i den danska grevefejden. Bland dessa ingår både Hoya och Meyer som kommer till Skåne i december 1534. Till Skåne har Gustav Vasa skickat Svantes svärfar Johan Tre Rosor med trupper som får stöd från Ove Bille.



Johan vinner över Lübecks trupper i ett slag Helsingborg och Markus Meyer fängslas i Varberg, men kuppar till sig styret över borgen. Detta får Gustav Vasa att begära ett möte på Läckö slott. Han vill utlämna Meyer mot att få tillbaka Svante. Planen fungerar inget vidare för ingen verkar vilja ha Meyer och han avrättas av danskarna i Helsingør. Samtidigt blir den lybske borgmästaren Jürgen Wullenwever också avsatt och avrättad och Nicolaus Brömse (som tidigare stöttat Gustav Vasa) återinstallerades.



Brömse ville heller inte släppa Svante utan att ha fått gälden på 200 gyllen (en enorm summa på den tiden) som redan tidigare hade krävts då man sa att det motsvarade vad Svante hade ätit och druckit för under sin fångenskap. I augusti 1536 blev det däremot dags för Brömses son att gifta sig och till allas förvåning bestämde sig Katarina av Braunschweig-Wolfenbüttel för att närvara. Det verkar emellertid som att hon och hertig Magnus tröttnat på förhalningarna omkring Svantes frigivning och den inofficiella orsaken till att hon väljer att ta sig till Lübeck är att få honom fri. Detta lyckas också och Svante kan sedan ta sig hem till Sverige. Svante skriver ett vittnesmål om sin upplevelse under tiden i Lübeck som Gustav Vasa använder för att visa att kostnaderna för Svantes kost och logi i hansestaden går på ett ut med hans lidande. I slutändan behövde ingen betala någonting.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.